Denna presentation kommer redogöra för studier kring den suicidala processens tidsförlopp, om ambivalens kopplat till suicidala beteenden och hur den suicidala processen kan avbrytas med hjälp av interventioner som begränsar tillgängligheten till medel och metoder för suicid.

Allt fler uppger att de har återkommande psykiska besvär och allt fler använder psykofarmaka. Förskrivningen av till exempel antidepressiva, ångestdämpande, sömnmedel och läkemedel vid adhd ökar i Sverige. Läkemedel kan vara en god hjälp vid psykiska besvär och psykiatriska tillstånd men kan likväl orsaka eller vara del i en beroendeproblematik och även användas som medel vid självskadebeteende och suicidala handlingar. Förgiftning är det vanligaste tillvägagångssättet för suicid bland kvinnor och det näst vanligaste tillvägagångssättet för suicid bland män. För ett effektivt suicidförebyggande arbete är det viktigt att ha kunskap och medvetenhet om detta. Presentationen ger en inblick i uppföljningen av olika läkemedel som används i självskade- och suicidsyfte och hur samhället kan arbeta för att minimera riskerna.

Om seminariet
Ett effektivt suicidpreventivt arbete sträcker sig mellan flera olika aktörer i samhället. Seminariet kommer att lägga fokus på olika psykiska hälso- samt suicidpreventiva insatser i Norra Sverige med samverkan mellan polis, sjukvård, räddningstjänst och lokalsamhället.
Presentationer i seminariet
Jennie Blixt, Christian Adelbo & Patrik Forsemalm, Polismyndigheten Norrbotten/NOA: Polismyndighetens arbete med psykisk ohälsa och suicidförsök ur ett nationellt perspektiv samt blåljus
Polismyndighetens arbete med psykisk ohälsa och suicidförsök ur ett nationellt perspektiv samt blåljus. Samverkan inom blåljus i Norrland och Norrbotten (SOS alarm, ambulans, mobila akutpsykiatriska enheter, akutpsykiatri, Polisen, Polisdiakon) med utbildning i samverkan om psykisk hälsa och suicidprevention genom utbildning i AOSP (akut omhändertagande av självmordsnära person), och vikten och möjligheten till samverkanslarm vid hot om suicid.
Sofi Enström & Sofia Nilsson, Sjukvårdens region Norrbotten: MAE – mobila akutpsykiatriska enheter i Norrbotten
En sammanfattning av projekttiden från sjukvården region Norrbottens prehospitala mobila akutpsykiatriska enheter. MAE samverkar vid samverkanslarm vid hot om suicid, ger akutpsykiatrisk hjälp och vård från hemmet och/eller till akutpsykiatrin.
Patrik Julin, Räddningstjänsten Luleå Räddning Nordsam: Räddningstjänst samverkar i Norr
Räddningstjänsten berättar hur gjorde vi förut, och hur vi gör nu, med mer kunskap i psykisk ohälsa och att förebygga suicid, samt samverkanslarm vid hot om suicid. Delar även med sig av erfarenheter från det senaste årets utbildningsinsatser i AOSP – akut omhändertagande av självmordsnära person i samverkan samt hur vi jobbar därefter.
Kevin Björnsdotter, Umeå Kommun: Kommunal samverkan över gränserna
Kunskapsbilden är tydlig och varje lokalsamhälle har ett gemensamt uppdrag att stärka mående, förebygga ohälsa och rädda liv. Som samordnare i suicidprevention för Umeå Kommun delges en bild av hur man kan rusta ett lokalsamhälle med förslag på konkreta prioriteringar för att nå resultat i ett sammanhållet suicidförbyggande arbete.
Seminarieansvarig
Jennie Blixt

Om seminarierna
Del 1: För att bättre förstå vilken sjukvård individer som tagit sitt liv har erhållit har journaler för sjukvård tillhörande avlidna i Sverige 2015 systematiskt granskats i samtliga regioner i Sverige. Projektet syftar till att bättre första vilken sjukvård individer som tagit sitt liv erhållit de senaste två åren före dödsfallet. Med stöd av specifikt utarbetade mallar har journaler för sjukvård tillhörande alla individer som tagit sitt liv i Sverige 2015 granskats.  I det här seminariet presenteras projektet och publicerade data gällande vilken sjukvårdindividerna sökt och skillnader mellan individer med eller utan tidigare suicidförsök som sökt psykiatrin. Därtill diskuteras mer specifikt vad som framkommit i vår studie gällande individer som tagit sitt liv i samband med psykiatrisk slutenvård, vilken vård individer med hjärtsjukdom, alkoholmissbruk och ångest erhållit samt vilka psykosociala faktorer som finns dokumenterat hos unga individer som tagit sitt liv.
Presentationer i seminarierna
Åsa Westrin, Lunds universitet: Presentation av projektet ”Journalgranskning efter suicid 2015”
Nina Palmqvist Öberg, Lunds universitet: Hur fångas suicidalitet hos individer med hjärtsjukdom som dör i suicid?
Margda Waern, Göteborgs universitet: Alkohol- och narkotikaproblematik hos personer som dog i suicid i Sverige 2015.
Sabrina Doering, Göteborgs universitet: Dokumentation av suicidalitet hos individer med ångest som dog i suicid i Sverige 2015
My Lindberg, Lunds universitet: Suicid under pågående psykiatrisk slutenvård.
Linda Karlsson, Karolinska institutet: Psykosociala faktorer dokumenterade hos unga som dog i suicid i Sverige 2015
Seminarieansvarig
Åsa Westrin

Lokalt och regionalt suicidpreventivt arbete med stöd av statliga stimulansmedel
Onsdag 25 oktober kl. 13.00-14.30
Om seminariet
Hur bidrar de statliga stimulansmedlen till det suicidförebyggande arbetet i kommuner, regioner och län, samt till arbetet med psykisk hälsa på ungdomsmottagningar? I det här temaseminariet berättar vi om tre olika utvärderingar av hur stimulansmedlen har använts.
Presentationer i seminariet
Karin Liljeberg Trotzig. Folkhälsomyndigheten: Inledning, kort om uppdraget
Marit Fjellfeldt och Charlotte Roos, Högskolan Dalarna: Hur har statliga stimulansmedel använts i det suicidförebyggande arbetet?
Johanna Gustavsson och Victoria Lönnfjord, Karlstad universitet: Utvärdering av hur länsgemensamma stimulansmedel påverkat det suicidförebyggande arbetet i Värmland
Karin Liljeberg Trotzig, Folkhälsomyndigheten: Hur arbetar ungdomsmottagningar med psykisk hälsa och har stimulansmedlen påverkat detta arbete?
Diskussion/panel, Marjan Vaez och Karin Guldbrandsson Folkhälsomyndigheten modererar
Seminarieansvarig
Amanda Ternstedt, Folkhälsomyndigheten

Om seminariet
Ett gott möte kan göra stor skillnad för människor som inte orkar med sitt liv. I den här workshopen får du lära dig hur du genom ditt bemötande kan lyfta personer egna resurser, skapa förutsättningar för samarbete och delaktighet och därigenom förstärka skälen att leva.
Workshopen leds av Ullakarin Nyberg

Suicidförebyggande arbete med fokus på barn och unga
Onsdag 25 oktober kl. 13.00-14.30
Om seminariet
Förebyggande insatser riktat till barn och unga är en viktig del i det suicidförebyggande arbetet. I detta seminarium kommer vi att få ta del av olika konkreta insatser riktat till barn och unga. Under seminariet kommer vi att presentera resultaten från en kartläggning som lyfter ungas egna erfarenheter och berättelser av hälsa och ohälsa. Vi kommer även få ta del av några exempel på suicidpreventiva insatser riktade till nyanlända och migranter.
Presentationer i seminariet
Sara Fritzell, Folkhälsomyndigheten:Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för civilsamhälle har inom ramen för ett regeringsuppdrag kartlagt ungdomars upplevda psykiska hälsa och ohälsa. Här berättar Sara mer om resultatet och ungas röster i frågan.
Samira Musa och Emma Arnesson Hej främling: Hej främling har med stöd av Folkhälsomyndigheten skapat den digitala och fysiska boken ”Lätta trycket – en handbok för dig som vill må bättre”. Boken är ett önskemål från dess huvudsakliga målgrupp; unga vuxna som är nya i Sverige. Lätta trycket är en självhjälpsbok som ger konkreta tips till den som vill påverka sin hälsa till det bättre.
Teresa Linnarsson Tilias folkhälsomodell för ungas psykiska hälsa. Tilia är en ideell organisation som sedan 2012 arbetat för unga och unga vuxnas psykiska hälsa, genom stödjande, förebyggande och opinionsbildande arbete. Lärdomarna och erfarenheterna av att året om under 11 år ha mött unga med psykisk ohälsa har i detta seminarium trattats ned till ett konkret tankesätt i ett större samhällsperspektiv.
Jennie Palmberg och Jessica Engholm Tiderman, Region Gävleborg: Skolan når alla barn och unga i Sverige och är därför en viktig förebyggande arena för psykisk ohälsa. För att underlätta för pedagoger och skolledare att få in dessa perspektiv i ordinarie undervisning har vi tagit fram ett stödmaterial där vi kopplat ihop befintlig läroplan med förslag på övningar, filmer och litteratur.

Seminarieansvarig
Sara Fritzell, Folkhälsomyndigheten

Om seminariet
Vid seminariet kommer en övergripande bild av förekomsten av suicid i det svenska transportsystemet samt olika fördjupningar presenteras. Ett antal frågeställningar som kommer att besvaras är: Vad kan man göra för att minska dessa suicid? Var förekommer de? Vilka är det som omkommer? Vilka nya och lovande åtgärder/metodrestriktioner finns? Hur kan man organisatoriskt lägga upp arbetet i frågan? Hur arbetar räddningspersonalen då de t.ex. kommer till en offentlig plats?
Presentationer i seminariet
Johan Fredin-Knutzén, Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention: Skalbara interventioner för att förebygga suicid inom spårbunden trafik
Anna-Lena Andersson, Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention: Suicid vid broar i Sverige
Madonna Reinel, Region Stockholm Trafikförvaltningen: Starten på ett nytt arbetssätt för suicidprevention inom SL:s spårbundna trafik i Stockholm
Andreas Söderberg, Storstockholms brandförsvar: Räddningstjänstens arbete med att undsätta en person i en akut suicidal kris på en offentlig plats
Seminarieansvarig
Johan Fredin-Knutzén

Om seminariet
Ett gott möte kan göra stor skillnad för människor som inte orkar med sitt liv. I den här workshopen får du lära dig hur du genom ditt bemötande kan lyfta personer egna resurser, skapa förutsättningar för samarbete och delaktighet och därigenom förstärka skälen att leva.
Workshopen leds av Ullakarin Nyberg

Om seminariet
Lokala förebyggande insatser är en central del i det suicidpreventiva arbetet. Seminariet lyfter fram exempel från olika kommuners arbeten och lägger fokus på implementering av nya arbetssätt och metoder.
Presentationer i seminariet
Karin Guldbrandsson, Folkhälsomyndigheten: Från nyhet till vardagsnytta – om implementeringens mödosamma konst
I den här presentationen kommer vi att berätta om ett nytt material om implementering inom folkhälsoområdet. Vi vänder oss till dig som då och då ställs inför utmaningen att implementera ny kunskap och nya insatser med syfte att främja befolkningens hälsa. Kanske är du beslutsfattare med ansvar för folkhälsofrågor, utvecklingsledare, strateg eller praktiker med samordnande uppgifter inom olika områden.
Maria Junzell, Berith Sletten och Jolin Sewén, Åmåls kommun: Åmåls arbete med suicidprevention under 20 år
Åmål har lägst självmordstal bland Västra Götalands 49 kommuner. Det bygger på ett gediget arbete under två decennier. En tragisk självmordsvåg låg till grund för arbetet. Hör om Åmåls resa under dessa 20 år och vad som har varit framgångsfaktorerna.
Pär Eriksson och Maria Ingelsson, Örnsköldsviks kommun: Tio års suicidpreventivt arbete på sexton minuter
Ett brett och långsiktigt hållbart utvecklingsarbete för ökad psykisk hälsa i Örnsköldsvik. Vi som kommer att presentera är jag Pär Eriksson förbundschef Samordningsförbundet i Örnsköldsvik och Elevhälsochef Maria Ingelsson Örnsköldsviks kommun.
Daniel Burman, Storumans kommun: Sektorsövergripande suicidprevention på fyra evidensbaserade b:n – Before B4 – Suicidprevention i glesbygd
2016/2017 hade Storumans kommun sex självmord inom loppet av kort tid, som lamslog hela samhället. Vad skulle vi göra och hur skulle vi göra det? Resultatet blev Storuman-modellen, även känd som B4 (”Before”). Before B4 är ett sektorsövergripande arbete inom suicidprevention som vilar på fyra evidensbaserade b:n – B4 (”before”) – Bemöt, Behandla, Bygg, Begränsa”
2021 mottog B4 gruppen psykpriset i kategorin Samverkan. Efter 2021 så har modellen B4 sprids över hela Sverige och utgör en grund för det länsövergripande suicidpreventiva arbetet i Region Västerbotten.
Jennie Larsson, Storumans kommun: Pilotprojektet Glesbygdens guldreserv – seniorstödjare för unga
Hur kan vi nyttja samhällets resurser på ett optimalt sätt i glesbygd där avstånd till specialistvård är långt, kompetensförsörjningsbehovet är stort och där befolkningen till största del utgörs av en åldrande befolkning äldre?
Pilotprojektet ”Glesbygdens Guldreserv” handlar om att i stället för att se det negativa med en åldrande befolkning, lyfta deras kunskap och vishet, och skapa meningsfullhet för seniorerna och överbrygga generationsklyftan. En del av B4 arbetet i Storuman
Seminarieansvarig
Anja Romqvist, Folkhälsomyndigheten

Om seminarierna
Del 2: Det här är en fortsättning, dvs. del 2 av ”Journalgranskning efter suicid 2015 del 1” med ytterligare två presentationer och tid för en fördjupad diskussion om hur vi tar resultaten vidare för att åstadkomma reella förbättringar i verksamheterna.
Presentationer i seminarierna
Åsa Westrin, Lunds universitet: Presentation av projektet ”Journalgranskning efter suicid 2015”
Nina Palmqvist Öberg, Lunds universitet: Hur fångas suicidalitet hos individer med hjärtsjukdom som dör i suicid?
Margda Waern, Göteborgs universitet: Alkohol- och narkotikaproblematik hos personer som dog i suicid i Sverige 2015.
Sabrina Doering, Göteborgs universitet: Dokumentation av suicidalitet hos individer med ångest som dog i suicid i Sverige 2015
My Lindberg, Lunds universitet: Suicid under pågående psykiatrisk slutenvård
Linda Karlsson, Karolinska institutet: Psykosociala faktorer dokumenterade hos unga som dog i suicid i Sverige 2015
Seminarieansvarig
Åsa Westrin

Om seminariet
I detta seminarium kommer relevanta faktorer för ungas psykiska hälsa att diskuteras samt interventioner som främjar den psykiska hälsan. Under första delen av seminariet diskuteras sömnens och skärmtidens roll. Därefter kommer fokus läggas på implementering av MHFA ungdom Värmland och YAM i Göteborg och Stockholm.
Presentationer i seminariet
Theresa Lemke, Nationellt Centrum för suicidforskning och Prevention: Sleep habits, quality, and chronotype in a large sample of Swedish adolescents: Associations with suicidal ideation and depression
Sebastian Hökby, Nationellt Centrum för suicidforskning och Prevention: Skärmtid och psykisk ohälsa bland unga personer
Sara Emsevik, Karen O,Quinn, Region Värmland: MHFA Ungdom: Användning av tvärprofessionellt samarbete för att övervinna hinder vid implementering
Alexandra Nordström, Västsvenska kommunalförbundens samordningsorganisation: Psykisk Hälsa på schemat – utvecklingsarbete med YAM i Västra Götaland
Anna Johansson, Nationellt Centrum för suicidforskning och Prevention: Implementeringen av YAM i Region Stockholm
Seminarieansvarig
Karen O´Quinn, NASP

Fyra personer om dagen tar sina liv i Sverige. Ungefär tio gånger så många blir direkt berörda av varje suicid. Fyrtio nydrabbade varje dygn – 15 000 varje år.
Riksförbundet Spes har sedan 1987 representerat det egenerfarna och medmänskliga stödet efter suicid.
Vilka behov finns hos målgruppen? Hur förändras de över tid? Hur kan alla drabbade erbjudas ett adekvat stöd, både i det akuta skedet och på längre sikt?
På flera håll i landet pågår både regionalt och lokalt arbete för att bygga modeller och rutiner för efterlevandestöd. Spes efterlyser samordningen av detta viktiga arbete, för att uppnå en skälig nivå av stöd oavsett var i Sverige suicid sker. Efterlevandestöd behöver också ses som en självklar del i arbetet med suicidpreventiva strategier och handlingsplaner inom regioner och kommuner.

Sedan den samiska suicidpreventionsplanen lanserades 2017 i Östersund/Staare har samiska perspektiv tagit allt större plats i det förebyggande arbetet. Det märks inte minst i underlaget inför den nya nationella planen för psykisk hälsa och suicidprevention. I den här presentationen ser vi tillbaka på vad vi lärt oss om självmordsproblem bland samerna, vad som påverkar dessa och vad som gjorts för att förhindra självmord bland samer. Med kunskap och gemensamma krafter i det vidare arbetet kommer vi kunna rädda fler liv, också i Sápmi.

Om seminariet
Trots att utredningar om suicid och suicidförsök varit efterfrågade sedan lång tid och även ingått som särskilt åtgärdsområde i Folkhälsomyndighetens nationella handlingsprogram för suicidprevention sedan 2015 saknar fortfarande kommuner och regioner handlingsberedskap för att utforma meningsfulla suicidutredningar.
 
En aktuell utredning från Suicide Zero har analyserat hinder och möjligheter för bredare suicidutredningar utifrån juridik, metodik och kompetensbehov (av särskild betydelse för glesbygd) och gett förslag på hur det skulle kunna utformas med regionala eller nationella resurspersoner. Parallellt med det har svensk forskning belyst frågan ur ett patientsäkerhetsperspektiv, påvisat brister i metoder och insatser men även lämnat förslag på utveckling av området. Efter Tidöavtalets ambitioner inom suicidprevention har regeringen också tillsatt en särskild utredare som ska analysera och föreslå hur ett nationellt ansvar för breda händelseanalyser efter suicid kan utformas och utreda närliggande frågor.
 
Seminariet ägnas dels åt Suicide Zeros utredning och forskning om suicidprevention och ger även en aktuell bild av regeringens pågående utredning av frågan. Syftet med seminariet är både att sprida kunskap och samla information från medverkande och deltagare som ett led i utvecklingen av ett angeläget område för lärande och prevention.
 
Presentationer i seminariet
 
Per-Daniel Liljegren, Utredare Region Västerbotten: Suicidutredningar – perspektiv som räddar liv
Trots nationella riktlinjer och önskemål från både offentlig sektor, civilsamhälle, enskilda och forskare är det svårt att hitta goda exempel på bredare utredningar av suicid och suicidförsök. Per-Daniel har för Suicide Zeros räkning kartlagt hinder och möjligheter utifrån juridik, forskning och metodik med några internationella utblickar. Kartläggningen diskuterar även terminologi samt olika förutsättningar för suicidutredningar i olika delar av landet och kompetensbehov, särskilt i glesbygd, med förslag på regionala eller nationella resurspersoner, struktur, AI och andra verktyg.
Elin Fröding (Åsa Westrin), Lunds universitet: Suicidutredningar för lärande och prevention
Forskning om patientsäkerhet och suicid visar på både brister och möjligheter. En aktuell avhandling beskriver lärande i teori och praktik från undersökningar av suicid som patientskada och lyfter fram betydelsen av bredare perspektiv i tid och rum för mer värdefullt lärande, bättre riskhantering och effektivare prevention.
Emma Henriksson, Utredare socialdepartementet: Regeringsuppdrag att se över vissa frågor inom det suicidpreventiva området
Suicidanalysutredningen tillsattes av socialminister Jakob Forssmed i början av 2023 och avslutas 1 oktober 2024. Utredningen undersöker förutsättningar
för bredare utredningar efter suicid i lärande syfte och hur ett nationellt ansvar kan utformas. Breda utredningar ska hjälpa samhällets skyddsnät att upptäcka eventuella brister, stärka samarbetet mellan berörda aktörer och skapa ett bättre suicidpreventivt lärande.  Utredningen kartlägger och analyserar även efterlevandestödet vid suicid
Susanne Axelsson, Processledare Vårsta diakoni: Civilsamhälle och suicidutredningar – strategier, resurser och verktyg
Suicid är tveklöst ett av det mest tabubelagda och stigmatiserande händelser vi har i vårt samhälle. Genom ett traumafokuserat förhållningssätt och tydlig strategi kan vi, inte bara utreda utan också läka, människorna och det omgivande samhället som blivit påverkat. Susanne kommer i sin presentation att lyfta fram fördelar med att vara en extern aktör från den ideella sektorn samt visa på en modell som används för att läka samhällen som varit med om att det som inte får hända har hänt.
Seminarieansvarig
Per-Daniel Liljegren, Region Västerbotten

Om seminariet
Hur kan existentiella insatser vara ett verktyg för att arbeta med suicidprevention i vården och i civilsamhället? Med praktiska tips och teoretisk grund presenterar vi här suicidpreventivt arbete med existentiella frågor i fokus. Lyssna till framträdande forskare och praktiker som berättar om vikten av detta i mötet med människor i existentiell nöd.
 
Presentationer i seminariet
Ullakarin Nyberg, psykiatriker, med.Dr och suicidforskare och Cecilia Melder, Teol. Dr religionspsykologi: Erfarenheter från en suicidprevention med existentiellt fokus för högsuicidala situationer
Hur kan existentiella insatser vara ett verktyg för att arbeta med suicidprevention i vården och i civilsamhället? Med praktiska tips och teoretisk grund presenterar vi här suicidpreventivt arbete med existentiella frågor i fokus. Lyssna till framträdande forskare och praktiker som berättar om vikten av detta i mötet med människor i existentiell nöd.
Thomas Sjöberg, Sjukhuspräst Jönköping: Existentiella samtal och gruppsamtal med patienter på psykiatriska avdelningar
Hur kan existentiella insatser vara ett verktyg för att arbeta med suicidprevention i vården och i civilsamhället? Med praktiska tips och teoretisk grund presenterar vi här suicidpreventivt arbete med existentiella frågor i fokus. Lyssna till framträdande forskare och praktiker som berättar om vikten av detta i mötet med människor i existentiell nöd.
Nina Sagovinter, Nationell samordnare, jourhavande präst Svenska kyrkan, Eeva-Liisa Kettunen, nationell samordnare Sverigefinska telefonjouren: Existentiella samtal i själavården genom församlingarna och i Svenska kyrkans nationella jourtjänster
Svenska kyrkans nationella jourtjänster: Jourhavande präst som nås via 112, Sverigefinska telefonjouren och Bildtelefonjouren för döva. Hur kan existentiella insatser vara ett verktyg för att arbeta med suicidprevention i vården och i civilsamhället? Med praktiska tips och teoretisk grund presenterar vi här suicidpreventivt arbete med existentiella frågor i fokus. Lyssna till framträdande forskare och praktiker som berättar om vikten av detta i mötet med människor i existentiell nöd.
Linda Andersson, speciallärare, diakon,
verksamhetsansvarig Nätvandrarchatten, Stiftelsen Kyrkans SOS: Att dela livets berättelser och de existentiella frågorna i suicidprevention
Personer som kämpar med ensamhet, psykisk ohälsa, suicidtankar och andra livsfrågor bär ofta på undringar som kan vara livsavgörande att få uttala och få bekräftade, vem är jag? varför finns jag? får jag finnas? Kanske kan det vara extra aktuellt om man är ung och inte upplever sig passa in i det vi kallar normen. Tänk att då få möjligheten att prata om precis allting, med någon som inte backar, ens för de existentiella frågorna, i ett sammanhang där inga samtal är vare sig för stora, tunga och mörka eller för små och där man inte behöver vara rädd för att dömas eller skuldbeläggas.
Seminarieansvarig
Nina Sagovinter,Svenska kyrkan

Om seminariet
De högsta suicidtal i Sverige och i västvärlden ses hos äldre män. Trots detta görs väldigt lite forskning om suicidprevention hos äldre. Seminariet kommer att presentera hur man bemöter en äldre person samt forskningsfynd från studier om äldre, både inom psykiatrin och särskilda boende. Äldre mäns psykiska ohälsa och risk för självmord belyses särskilt. Seminariet avslutas med ett inslag om en pågående intervention, existentiell gruppbehandling för äldre inom primärvården.
Presentationer i seminariet
Margda Waern och Stefan Wiktorsson, Sektionen för psykiatri, Göteborgs Universitet: Sahlgrenska suicidstudier: Vad vet vi idag om suicidalt beteende hos äldre?
En översikt som kommer att beröra hur äldres suicidalitet kan skilja sig från yngres suicidalitet.  Vi kommer att presentera data från kliniska och populations-baserade studier samt från den nationella journalgranskningsstudien där medicinska journaler har granskats för alla säkra suicid som ägde rum i Sverige under ett helt år. 
Britta Alin-Åkerman, Nationellt centrum för suicidprevention: Äldre mäns psykiska ohälsa och risk för självmord
Bemötande av en äldre person påverkar i hög grad möjligheten att förhindra självmordsbeteende. Det gäller att agera snabbt, att våga fråga och lyssna på rätt sätt och stanna kvar även om oviljan att samtala för den äldre mannen kan vara påtaglig. Det görs alldeles för lite för att hjälpa äldre män som drabbas av depression och ångest och därmed finns stora brister i att upptäcka risker för självmord.
Sara Hed, Sektionen för psykiatri, Göteborgs Universitet: Livskämpar 70+
Kvalitativ studie där äldre personer som vårdats för suicidförsök delar med sig av sina egna berättelser. Bland annat undersöks vad det var som gjorde att livet inte längre kunde levas, hur den suicidala processen kunde brytas, och hur den äldre personen upplevde mötet med vården.
Sabrina Doering, Sektionen för psykiatri, Göteborgs Universitet: Äldre som vårdas för suicidförsök: Hur blev det sedan?
5-årsuppföljning av äldre (65+) som vårdades på sjukhus i Göteborg, Stockholm, och Umeå i samband med suicidförsök. Hur gick det sedan? Vilka faktorer var kopplade till nya suicidförsök/död i suicid? Vilka implikationer kan våra resultat ha för kliniska bedömningar och behandlingar?
Carl-Anton Waltersson, Inst för psykologi, Göteborgs universitet: Existentiell gruppbehandling för äldre inom primärvården
Projektet, som pågår på flera vårdcentraler i VG regionen kommer att presenteras.  Behandlingen är framtagen av psykologerna Isak Erling och Carl Anton Waltersson, och riktar sig till patienter inom primärvården som är över 75 år och upplever psykisk ohälsa och psykologiska besvär kopplat till åldrande. Forskningsprojektet är upplagt som en randomiserad kontrollerad studie (RCT) där studiedeltagare deltar i antingen existentiell gruppbehandling eller i individuella stödjande telefonsamtal. För att kvalitativt utvärdera deltagarnas erfarenheter genomförs även fokusgrupper.
Seminarieansvarig
Margda Waern

Om seminariet
Seminariet har två delar. Den första delen beskrivs så här:
ELLIPSE POSTVENTION
Tidigt, tätt återkommande efterlevandestöd för hela familjen av Person med Levd Erfarenhet har visat sig vara oerhört viktigt för de familjer i Region Blekinge som har fått samtala med Maiellen Stensmark, efterlevande som utvecklat en metod för att ge effektivt stöd till familjen i sorg efter självmordsförlust. Det behövs ett preventivt team i varje region, som består av såväl personal som efterlevande med egen erfarenhet av suicidförlust och som kan vara ett medmänskligt stöd för andra, både som Peer support, professionellt, vänner och kollegor emellan. Camilla Andersson och hennes familj har positiva erfarenheter av Familjepostvention.
En utbildning i postvention kommer också att presenteras: lär dig färdigheten att hantera den tragiska förlusten, känslorna och att hjälpa andra med det. Ett praktiskt digitalt verktyg för att överleva och hantera trauma och problem av olika slag finns också till stöd.
I den andra delen av seminariet ingår ytterligare presentationer på temat stöd till efterlevande och en gemensam diskussion.
Presentationer i seminariet
Maiellen Stensmark: Kan en breddad psykiatri/BUP/barn- och vuxenhabilitering ge insatser till efterlevande med hjälp av personer med egen levd erfarenhet?
Camilla Andersson: Positiva erfarenheter av efterlevandestöd för familjen
Anna Baran: Säkerhetsplanering och kriskommunikation: lär dig de grundläggande suicidpreventiva kompetenserna!
Hanna Källebo Neikter, Ericastiftelsen: Pilotprojekt stöd till efterlevande NASP/Ericastiftelsen/Polisen Syd. Det nyligen uppstartade pilotprojektet tillsammans med NASP och Polisområde Stockholm Syd har till syfte att ge ett direkt uppsökande, professionellt och kostnadsfritt stöd till familjer där det finns efterlevande barn eller unga upp till 18 år.
Christina Nilsson, Örebro universitet: Existentiell ensamhet och livslidande för efterlevande vid suicid. För att öka kunskapen om och förstå kärnan i vad det innebär att vara efterlevande vid suicid har vi genomfört en studie som beskriver förlusten av en familjemedlem genom suicid så som det erfars av efterlevande.
Somaya Ghanem, Bris: När en förälder tagit sitt liv
Varje år drabbas flera hundra barn i Sverige av att en förälder tar sitt liv – den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa. Hur påverkas barn av en förälders självmord, här och nu och på lång sikt? Hur kan stöd till efterlevande barn och deras familjer se ut?
Seminarieansvarig
Inger Händestam, Spes

Om seminariet
Denna workshop sprider kunskap och inspirerar till arbete med psykisk hälsa och suicidprevention i svenska Sápmi. Med utgångspunkt i forskning, hälso- och sjukvård och civilsamhälle tar deltagarna del av presentationer, och samskapar en färdplan för hur det suicidpreventiva arbetet bland samer kan stärkas.
 
Presentationer i seminariet
Sofia Kling, huvudkoordinator för kunskapsnätverket för samisk hälsa:Vad gör hälso- och sjukvården för att förebygga suicid och psykisk ohälsa bland samer?
Kunskapsnätverket för samisk hälsa verkar sedan år 2017 för en god hälsa och en vård på lika villkor för det samiska folket i Sverige. Presentationen handlar om det arbete som genomförs av regionerna i Sápmi för att förebygga suicid och främja psykisk hälsa bland samer.
Gry Heggås Jensen, Leder for Kirkens SOS Nord-Hålogaland og Girku SOS och Bo Erlandsson, Verksamhetschef och leg. Psykoterapeut Stiftelsen Kyrkans SOS: Girku SOS – Selvmordsforebygging på Samisk språk og med samisk kulturforståelse
Kan frivillige bidra til selvmordsforebygging i Sapmi? Kyrkans SOS (Sverige) og Kirkens SOS (Norge) har gått sammen om å starte en felles hjelpetjeneste drevet av frivillige. De kommer til konferansen for å fortelle om bakgrunnen for Girku SOS og veien frem til implementering av tjenesten i hele Sapmi. Projektet är finansierat av Interreg Aurora.
Antaris Gråik, slöjdledare och Monica Fredriksson, samtalsledare Region Jämtland Härjedalen: Vätnoe [slöjd] för psykisk hälsa
Vätnoe för psykisk hälsa är ett kurskoncept som utforskar slöjdens roll för den samiska identiteten, utifrån hypotesen att den psykiska hälsan stärks när den samiska identiteten stärks. Kursen leds av en psykolog och en sameslöjdare. Presentationen utgår från de två kursledarnas erfarenheter.
Petter Stoor, Umeå Universitetoch Sofia Kling kunskapsnätverket för samisk hälsa: Färdplan för suicidprevention i Sápmi
Efter presentationerna leder Sofia Kling och Jon Petter Stoor en samskapande workshop där deltagarna bidrar till att skapa en färdplan för suicidprevention i Sápmi.
 
Seminarieansvarig
Sofia Kling, Kunskapsnätverket för samisk hälsa

Om seminariet
 
Presentationer i seminariet
Emma Wasara och Daniela Holmberg, Region Västerbotten: Suicidprevention som folkhälsoarbete i Västerbotten
Västerbotten är ett till ytan stort län med långa avstånd och många små kommuner, av Sveriges tio minsta kommuner finns sex i Västerbotten och flera av dessa är glesbygdskommuner. Detta ger särskilda förutsättningar för att bedriva ett jämlikt suicidpreventivt arbete i länet. Detta föredrag kommer bland annat beröra hur suicidprevention ofta behöver samsas med flera andra områden i en och samma tjänst och hur intern och extern samverkan fungerar som en viktig pusselbit.
Nettan Svartz, länssamordnare Region Östergötland: Hitta och täta gapen – samordningens framgångsfaktorer
Östergötland önskar få berätta om möjligheter och utmaningar som skapas när olika organisationer och funktioner samordnar sig kring suicidpreventiva insatser.
Emma Eliasson, Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention: Kommunala, regionala och nationella faktorer förknippade med självmord över tid i Sverige – en longitudinell flernivåanalys
Syftet med den här presentationen är att redovisa data från en pågående studie, där longitudinell flernivåmodellering kommer tillämpas för att undersöka potentiella sambandsfaktorer för självmord i Sverige över tid, på både en nationell, regional och kommunal nivå.  Detta kommer ske genom att använda rutinmässigt insamlade registerdata som omfattar faktorer så som medianinkomst, andel mottagare av ekonomiskt bistånd, andelen människor som lever med låg ekonomisk standard, förekomst av drogmissbruk, utbildningsnivåer samt antal besök på akutmottagningar för psykiska problem. Att komplettera sådana studieresultat med befintlig kunskap om riskfaktorer på individnivå är värdefullt då det kan hjälpa till att säkerställa effektiv planering och samordning av nationella, regionala och kommunala självmordsförebyggande strategier.
Karen O´Quin, Samordnare regional suicidprevention Region Värmland: Samordnad strukturerad samverkan: framsteg i Värmland
I Värmland har vi ett unikt sätt att arbete med statsbidrag genom delade beslutfattande och överenskommelser. Sedan 2019 kan vi ser en märkbar förbättring i förutsättningar för det suicidpreventiva arbetet i Värmlands kommuner och Region Värmland. Passet kommer att beskriva ett arbetssätt och visar konkret resultat.
Seminarieansvarig
Anna Frisk, Utvecklingsstrateg, Folkhälsoenheten Region Jämtland Härjedalen

Om seminariet
Under seminariet diskuterar vi kopplingen mellan stigma och suicid utifrån olika perspektiv. I samtalsform berörs följande frågor: Hur kan man beskriva kopplingen mellan stigma och suicid? Kan ett minskat stigma kring psykisk ohälsa minska antalet suicid? Går det att arbeta för att minska stigmat runt suicid utan att normalisera suicidalt beteende? Vi kommer också få ta del av goda exempel på hur Region Jämtland Härjedalen bedriver ett utvecklingsarbete för att minska stigma kopplat till psykisk ohälsa och suicid. Under seminariet kommer vi också få ta del av exempel på hur bemötandet kan förbättras genom hjälp av brukarrörelsen och utbildningssatsningar.
Presentationer i seminariet
Malin Emmesjö, Region Jämtland/Härjedalen: Region Jämtland Härjedalens utvecklingsarbete om antistigma och suicidprevention
Arbetet har den övergripande målsättningen att minska stigmatiserande attityder, självstigma och diskriminering kopplat till psykisk ohälsa och suicid. Utvecklingsarbetet vänder sig brett genom befolkningsinriktade, verksamhetsutvecklande och kunskapshöjande insatser. Genom bred ansats med utbildning och information på flera nivåer samt plan för implementering förväntas effekt ur ett långsiktigt perspektiv.
Filippa Gagnér Jenneteg, NSPH: Användning av erfarenhetsbaserad kunskap för att utveckla vård och omsorg.
För att skapa goda förutsättningar att utveckla vård och omsorg behöver patienters och brukares erfarenheter tas till vara. Brukarrörelsen i form av NSPH har i samverkan med forskarnätverket CEPI kartlagt hinder och möjliggörare för att den erfarenhetsbaserade kunskapen ska kunna nyttjas bättre. Vi kommer att beskriva brukarrörelsens erfarenheter av hinder i mötet med vården, men också vad man som vårdgivare kan göra för att motverka dessa hinder och skapa bättre förutsättningar för ett jämbördigt möte, en god relation och känsla av delaktighet.
 
Peter Lindqvist, Socialstyrelsen:
Två utbildningar som handlar om att bemöta personer som kan ha tankar på suicid. Det ena utbildningen heter Det vi inte ser och vänder sig i första hand till personal inom hälso- och sjukvården. Den andra utbildningen heter Förebygga suicid – om bemötande i socialtjänsten.
 
Annika Frykholm och Jenny Telander, Folkhälsomyndigheten och Ullakarin Nyberg, Region Stockholm: Samtal om stigma
Det förekommer stigmatisering av personer med psykiatriska tillstånd, och sådana tillstånd ökar risken för suicid. Men kopplingen mellan stigma och suicid är mer komplex än så och innehåller flera dimensioner. Vi berättar mer om myndighetens arbete med att minska stigma och i samtalsform resonera vi med Ullakarin Nyberg kring frågan om koppling mellan stigma och suicid och får hennes perspektiv i frågan.
Seminarieansvarig
Sujata Maini

Om seminariet
I detta seminarium kommer vi först att utforska olika behandlingsmetoder för suicidnära individer. Behandlingsmetoder som kommer diskuteras är läkemedel, elektrokonvulsiv terapi, Säkerhetsplaner, appen Min livlina, medmänskligt stöd och Attempted Suicide Short Intervention Program. Sedan kommer vi, med hjälp av exempel från Jämtland och Västerbotten, lära oss om värdet för en individ att ingå i ett socialt nätverk.
Presentationer i seminariet
Adrian Desai Boström, Karolinska Institutet: Stora regionala skillnader i diagnostik och behandling av allvarliga psykiatriska sjukdomstillstånd med robusta samband till självmord bland svenska ungdomar – fynd från två nyligen publicerade studier
Retrospektiva studier visar att upp till 90% av ungdomar som dör i självmord lider av svåra psykiska sjukdomar, såsom svår depression, bipolär sjukdom och schizofreni. Användningsgraden av avancerad evidensbaserad behandling för ungdomar med dessa tillstånd är mycket låg; en tredjedel av regionerna har inte behandlat en enda ungdom med elektrokonvulsiv terapi (ECT) eller läkemedlet klozapin. Det landsting som diagnosticerar flest tonåringar med bipolär sjukdom identifierar mindre än 10% av de förväntade fallen. Vår registerstudie i JAMA Psychiatry visar att svenska regioner som för åren 2008-2021 diagnosticerar fler ungdomar med bipolär sjukdom har färre självmord bland tonårspojkar. Enligt vår studie i Nature Communications för åren 2016-2020 visar det sig att högre användning av ECT, litium och klozapin på regional nivå är associerat med lägre överdödlighet i självmord bland tonårspojkar.
Åsa Berggren & Lillemor Broling, Suicide Zero: Suicidprevention med Säkerhetsplaner och appen Min Livlina
Region Kalmar och Suicide Zero har i ett nära samarbete utvecklat appen Min Livlina. Appen är ett komplement till behandlingsmetoden SPI (Safety Planning Intervention), på svenska kallad Säkerhetsplaner. Konferensdeltagaren får ta del av Region Kalmars erfarenheter av att använda metoden och appen i behandling av suicidnära patienter. Deltagaren får också en beskrivning av appen och dess funktioner.
Johanna Nordin, MIND: Så räddar vi liv genom medmänskligt stöd
Hur får vi människor att välja livet? Vad upplever de som hör av sig till Självmordslinjen?
Vilka är egentligen mekanismerna bakom självmord, och kan vi som samhälle får resurser för att prioritera ökad kunskap där risker finns?
Erik Bergqvist, Lunds universitet: Vårdpersonals erfarenheter av Attempted Suicide Short Intervention Program (ASSIP) – en kvalitativ innehållsanalys
Flera internationella studier har utvärderat den psykoterapeutiska kortidsbehandlingen Attempted Suicide Short Intervention Program (ASSIP) som inriktar sig på individer som nyligen genomfört ett suicidförsök, men fortfarande saknas kunskap kring hur vårdpersonal som använder metoden upplever behandlingen. Med induktiv kvalitativ innehållsanalys har vi genomfört en studie baserat på sex fokusgruppsintervjuer och fyra kompletterande enskilda intervjuer med totalt 15 personer (nio sjuksköterskor, tre psykologer och tre socionomer) under och efter deras utbildning i att bli ASSIP-terapeuter. Preliminära resultat visar bland annat att ASSIP är en hjälpsam metod för många patienter med ett nytt förhållningssätt men att den omgivande vårdkontexten spelar roll samt att metoden är lätt att lära sig men kräver övning för att förstå. Studien ger ny insikt i behandlingens användbarhet och skapar värdefull kunskap med inverkan på en eventuell framtida implementering av ASSIP i reguljär sjukvård.  
Lars Jacobsson, Umeå Universitet: Om självmord och socialt kapital – exemplet Jämtland/Västerbotten
Socialt kapital handlar om värdet av att ingå i sociala nätverk och på så sätt få tillgång till information, socialt och materiellt stöd. Socialt kapital borde vara gynnsamt ur självmordsförebyggande synpunkt. Vi har jämfört olika aspekter på socialt kapital i Västerbotten och Jämtland som i många år skilt sig markant i självmordstal, Västerbotten ofta lägst i landet och Jämtland högst. Befolkningen i Västerbotten har tillgång till större såväl individuellt som kollektivt socialt kapital.
Seminarieansvarig
Kirsi Laitinen-Kenneback

Om seminariet
Förebyggande insatser riktat till barn och unga är en viktig del i det suicidförebyggande arbetet. I seminariet presentas Transammans projekt med fokus på suicidprevention och psykisk hälsa för unga transpersoner. Vidare presenteras vilket stöd som efterfrågas av unga, samordning och samverkan med olika aktörer samt hur man kan inkludera barn och unga i som aktör i suicidpreventivt arbete.
 
Presentationer i seminariet
Edward Summanen, Projektledare Transammans – förbundet för transpersoner och närstående: Att omvandla teori till praktik – med fokus på unga transpersoner
Unga transpersoner upplever i högre grad än genomsnittet suicidtankar och suicidförsök. Ett antal skyddsfaktorer och riskfaktorer kan urskiljas specifikt för denna målgrupp. Sedan 1 maj 2022 driver organisationen Transammans ett treårigt Arvsfondsprojekt med fokus på suicidprevention och psykisk hälsa för unga transpersoner och unga som är osäkra på sin könsidentitet (åldern 12–25 år). Projektledare Edward Summanen presenterar kunskapsläget gällande suicidprevention för unga transpersoner, och berättar hur organisationen omvandlat den teoretiska kunskapen till konkreta aktiviteter. Transammans är Sveriges största sammanslutning för transpersoner och närstående. 
Berith Sletten, verksamhetschef IFO Åmål: Samordning och samverkan
Samverkan mellan elevhälsan, socialtjänst, vårdcentral, ung psykisk hälsa team (UPH), Regionens psykiatri, ungdomsmottagningen samt BUP
Ebba Thorén och Hanna Rohani, Stiftelsen Friends: Vilket stöd efterfrågas av barn och unga själva? Resultat från en nationell studie om mående, utsatthet och önskat stöd
Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar, där en tydlig orsak är trauman till följd av mobbning och kränkningar. Behovet är därför stort att ha träffsäkra stödinsatser baserat på vad barn och unga själva önskar. Här presenterar vi resultat från en nationell studie där över 1000 barn och unga tillfrågas om mående, utsatthet och önskat stöd.
Louise Aronsson, Strateg barn och ungas psykiska hälsa Region Uppsala: Ett hälsofrämjande samhälle utifrån barnets perspektiv
För att skapa en långsiktig förändring krävs fler hälsofrämjande- och förebyggande insatser samordnade och samtidigt.
För att nå målet om ett alltmer hälsofrämjande samhälle krävs också ett gemensamt ansvar och samarbeten över gränser. Men vad händer när vi inkluderar barn och unga som en självklar aktör för våra samarbeten?  Region Uppsala och länets norra kommuner har arbetat med barnens egna perspektiv och gjort dem till en självklar samarbetsaktör och ger exempel på hur detta kan fungera i praktiken för att tillsammans skapa ett mer hälsofrämjande samhälle.  
Seminarieansvarig
Edward Summanen, Transammans – förbundet för transpersoner och närstående

Om seminariet
Suicid drabbar många kring den som avlidit och kan leda till både försämrad psykisk och fysisk hälsa och ökad suicidrisk hos de närmaste efterlevande. Stöd till efterlevande efter suicid är därför en viktig del av ett suicidpreventivt arbete. Seminariet tar upp olika aspekter av efterlevande och behovet av stöd, med ett fokus på strukturerade arbetssätt och särskilda grupper.
Presentationer i seminariet
Kina Brunedal, Kyrkans SOS: Att vara efterlevande
Hösten 2015 tog Kinas make sitt liv, hon berättar personligt från sitt hjärta hur det påverkat hennes fortsatta liv. Hon vill vara en röst för de som kämpar och lever vidare när det ofattbara hänt. Kina arbetar idag som utbildningsledare och handledare på Kyrkans SOS.
Maria Rude, Socialstyrelsen Kunskapsstöd om att ta fram ett länsövergripande arbetssätt för efterlevandestöd
Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsunderlag som syftar till att ge grundläggande kunskap om hur suicid kan påverka efterlevande och om deras olika behov av stöd samt innehåller ett praktiskt stöd i att ta fram ett länsövergripande arbetssätt för efterlevandestöd vid suicid.
Cecilia Gamme, Region Kalmar län och Daniel Abrahamsson, Kommunförbundet Kalmar län: Efterlevandestöd i Kalmar län
Kalmar län har sedan sommaren 2022 en länsrutin för proaktivt efterlevandestöd vid suicid. Stödet erbjuds vuxna och minderåriga i det akuta såväl som uppföljande skedet. Region Kalmar län och Kommunförbundet Kalmar län presenterar vad rutinen innebär och delar med sig av sina erfarenheter och resultat såhär långt i processen.
Inger Händestam och Aurora Livered, Spes: HBTQI som högriskgrupp för suicid
Spes uppmärksammar i ett samarbete med Regnbågsfonden HBTQI som en högriskgrupp för suicid, men också att de efterlevande blir drabbade av ett dubbelt stigma i.o.m att tystnaden kring sorgen kan bli belagd med dubbelt tabu. Om kärleken och livet var komplicerat blir sorgen för de efterlevande desto mer laddad med stigma och tabu.
Seminarieansvarig
Eija Airaksinen, Folkhälsomyndigheten

Svenska dagstidningars rapportering om självmord 2000 – 2020
Michael Westerlund presenterar resultat från den första systematiska kartläggningen av svenska dagstidningars rapportering om självmord. Sammantaget visar internationell forskning att det under vissa omständigheter finns ett tydligt samband mellan hur medier rapporterar om självmord och föreställningar och beteenden hos individer i mediernas publiker. Syftet med studien har varit att kvantitativt kartlägga omfattning, typ och tematik av självmordsrapportering i ett urval av svenska dagstidningar åren 2000 – 2020, samt att undersöka i vilken mån rapporteringen är i linje med WHO:s stödmaterial för en balanserad och ansvarsfull rapportering om självmord. Resultaten kan ligga till grund för att diskutera och vägleda svenska medieinstitutioner och aktörer inom suicidprevention i frågan om hur en balanserad och ansvarsfull rapportering kring självmord bör se ut, vilket kan utgöra en viktig del i ett övergripande suicidpreventivt arbete.

Suicid är en dramatisk död som ofta skildras i operans värld. I den här föreläsningen får du lyssna på några kända musikaliska gestaltningar av suicid och ta del av ett samtal om kopplingar mellan dåtid och nutid.